Det är sorgligt att höra andra gravida klaga på att de är så tjocka tycker jag. Tjockheten beror ju på att ett litet barn växer inuti, hur kan det inte vara annat än vackert? Jag känner mig fortfarande vacker, fast jag väger betydligt mer än jag gjorde innan jag blev gravid. Vikt är bara en siffra som går att förändra och ens självkänsla kommer inte bli bättre bara för att kroppen blir smalare, det handlar ju om hur man känner på insidan och det rår inte utsidan på. Jag önskar att andra gravida kunde se det så och njuta av sin graviditet istället för att ha dålig självkänsla och vara ledsna över den växande kroppen.
Fingrarna däremot. De har inte ökat i storlek bara pågrund av viktuppgång utan även för att jag samlat på mig mycket vätska, särskilt de senaste veckorna. Mina ringar har klämt, skavt och irriterat ett bra tag nu men jag har inte velat ta av mig dem eftersom de betyder så mycket för mig. Tobias sade dock i helgen att risken ju finns att de klipper upp ringarna på förlossningen om någonting skulle hända så jag måste opereras och inte får av mig ringarna. Så igår tog jag av dem. Det känns himla tomt på mitt ringfinger och det syns precis vart de har suttit.
Nu hänger de istället på min halskedja tillsammans med en hjärtberlock jag fick av mina föräldrar för många år sedan. Det är ganska fint att ha dem där, då bär jag med mig dem hela tiden precis som om de skulle suttit på ringfingret. Så där får de stanna, tills barnet är fött och ingen hotar med att klippa sönder dem. Sedan ska de på fingret igen.
Man ska gå upp i vikt under en graviditet. Jag tycker de är sjukt sånna som nästan bantar för att dom tycker att dom blivit för stora. Det är helt naturligt att gå upp och de ska man inte hindra eller ha dåligt samvete för. Sista veckorna ökar man mer ändå eftersom man samlar på sig så mycket vatten. Jag hade också mina ringar runt halsen och dom fick hänga där några veckor efter födseln också. men sen blev man sakta men säkert sig själv igen. Snart dags för dig att föda. Är du något nervös över din kommande förlossning?
SvaraRaderaJag är faktiskt inte nervös alls utan ser bara fram emot det, men det är klart att jag funderar lite på hur det kommer att bli. Eftersom jag helst vill föda helt utan medicinsk smärtlindring så går ju tankarna mycket kring det, om man kommer klara av det osv.
RaderaJag har alltid sett en förlossning som en fantastisk upplevelse - ett av de finaste ögonblicken i livet. Smärtan ser jag som en liten del av något mycket större. :)
Så fint skrivet!
SvaraRaderaHåller med dig till punkt och pricka. Mycket bra skrivet.
SvaraRaderaKunde inte heller ha mina ringar och det är lite sorgset, men nu är det inte alls länge kvar innan du kan sätta på dig dem igen! :-)
Åh, så fint med ringarna så där! Tycker det är fantastiskt att du känner dig så tillfreds när kroppen förändras. Jag tycker inte heller att det gör så mycket att ha gått upp (15 kg) i vikt, jag vet ju att jag ser fantastisk ut och får höra det ofta. Samtidigt så förstår jag de som tycker det är jobbigt, för kroppen förändras ju på så KORT tid att man knappt mentalt hänger med. Och plussar man på gravidhormoner och känslor som svänger hit och dit okontrollerat, så gör det ju inte saker lättare. Tror vilket som att det är olika för alla.
SvaraRaderaVilket som är allt som kroppen går igenom värt det. Och det ska bli så fantastiskt när bebisen väl kommer!